Undervisning, etik, samhälle

I undervisningen, när vi diskuterar växthuseffekten med eleverna är det av vikt att det anknyts till deras vardag som med exempelvis sopsortering. Tas det upp stora ämnen som behandlar världsproblematik kan eleverna bli allt för uppskrämda då det är allt för abstrakt och svårt för dem att koppla till sig själva. Det är även viktigt att göra klart för barnen/eleverna att det är människan som gör påverkan på naturen och att vi har ett gemensamt ansvar för våra handlingar – alla kan göra något!

När ny teknik utvecklas görs det efter ett behov och då fokuserad behovet i första hand i stället för konsekvenserna. När det väl har kommit till konsekvensen är det inge som vill stå till svars. Även mindre blir det då det ofta är många inblandade och då lättare att skylla ifrån sig och avstå från ansvaret. Delat ansvar – inget ansvar! (Ginner 1996). Vidare nämner författaren att det är viktigt med stor teknisk kunskap för att kunna motsätt sig mot de tekniska frågorna. Genom att eleverna får denna kunskap fylls klyftan mellan allmänheten och experterna. Kunskapen om miljöhot och mot människan ger ett djupare bidrag till inflytelse.

Något som Susanne Klaar belyste på föreläsningen Etik i naturvetenskap 090224 och som vi i gruppen vill använda oss utav när vi väl börjar arbeta är användningen av värderingsfrågor/övningar i undervisningen då vi anser att detta skapar ett underlag för diskussioner och värderingar, där allas tankar kommer till tals. Det är viktigt att börja med denna form tidigt för att utveckla deras självständighet och att de vågar vara sig själva och stå för sina åsikter. Vidare tog Klaar (2009) upp, och som vi tog fasta på, att det inte alltid ska letas efter det etiska i det innehållet man valt utan att man har det etiska som utgångspunkt till val av innehållet.

Andersson (2008) menar att skolan idag delar upp ämnena var för sig, olika delar av samma ämnen vilket leder till svårigheter för eleverna att se sammanhanget, helheten av ämnet. Vi i gruppen är överens om att vi vill arbeta ämnesövergripande i framtiden då dessa ämnen ligger så pass nära varandra. Detta för att skapa helheten för eleverna.

Vi vill lära eleverna tänka kritiskt och långsiktigt kring ämnena då de är våran framtid och där de är med och påverkar den!!

Vad får lampan att lysa och varför?

Vår frågeställning är "Vad får lampan att lysa och varför?". Vi har ämnet materia och har valt att avgränsa oss till vilka material som leder alternativt isolerar ström.

Frågor och tankar som vi har inför handledningstillfället den 5/3 är:

• Vilka material leder ström och varför?
• Viktiga begrepp inom det valda området (Ampere, Volt, Watt etc.).
• Historiska perspektiv.

Ämnesteori vs. ämnesdidaktik

Artikeln är skriven i samband med att Nya Zeeland vill gå mot att kvalificera sin utbildning för lärare i tidiga åldrar. Med vidare fokus på de naturvetenskapliga ämnena. Garbett (2003) bygger sina reflektioner och analyser på en studie gjord med enbart kvinnor som är under pågående lärarutbildning. Genom studien har författaren upptäckt att studenterna har bristande ämneskunskaper inom naturvetenskapliga ämnen. Studenterna är själva inte medvetna om deras bristande kunskaper, 75 % av lärarstudenterna trodde att de hade bättre ämneskunskaper än vad de i själva verket har. Detta är något som i sin tur kommer att påverka de möjligheter till lärandetillfällen som ges för eleverna. Eftersom studenternas själva har begränsade och/ eller negativa erfarenheter av naturvetenskapliga ämnen så har de inte kapacitet att själva upptäcka. Den negativa inställningen kan leda till att undervisningen inte blir så bra som den kan samt att lärarens förhållningssätt till ämnet speglar sig hos eleverna. Om ämnesteorin saknas försämras lärarstudenternas möjligheter att ställa välformulerade didaktiska frågor till eleverna. Enligt Garbett (2003) bör lärarens roll vara att handleda och utmana eleverna. Studien visade att på grund av bristande ämneskunskaper riskerar lärare att lära ut fel. Därför är det bättre att som lärare ta reda på rätt svar tillsammans med eleverna. En annan konsekvens som bristande ämnesteori kan leda till är enligt Garbett (2003) att läraren tar mest tid i klassrummet eftersom hon/han inte vågar släppa in eleverna i en diskussion. Läraren möter då inte elevernas kunskaper utan planerar undervisningen utifrån sig själv. Genom att läraren har insikt i elevernas förförståelse och förkunskaper kan läraren med sin goda ämnesteori lägga den kommande undervisningen på rätt nivå för varje elev. Vi tänker då på den proximala utvecklingszonen som är av stor vikt för elevers lärande.

Efter seminariet kan vi se både skillnader och likheter mellan den artikel vi läst och Yoon & Ariri Onchwari (2006). Till skillnad mot Garbett (2003) som mer beskriver vikten av ämnesteori så utgår Yoon & Ariri Onchwari (2006) från ämnesdidaktiken. Eleverna ska vara utgångspunkten. Skillnaden som vi kan se mellan de båda artiklarna kan bli frågorna Hur vi ska undervisa kontra Vad vi ska undervisa. Yoon & Ariri Onchwari (2006) menar att miljön är av stor vikt samt att undervisningen ska utgå från närmiljön. Läraren ska tillsammans med eleverna arbeta fram svaren. Rollen blir att föra diskussioner med frågor i processen. Detta ser vi som en likhet till den inställning vi har läst i Garbett (2003). Under seminariet beskrevs de fem faserna som kan ligga till grund för undervisningen. De är engagera, förklara, utforska, utvidga samt utvärdera. Det är också viktigt att ha kunskaper om barns utveckling och lärande samt förståelse för deras hemmiljö. Yoon & Ariri Onchwari (2006) förklarar att det är viktigt att ta hänsyn till elevernas olika lärstilar, alla lär sig olika saker vid samma lärsituation, därför bör eleverna exempelvis få olika experiment.

För att kunna ställa utmanande frågor till eleverna som främst Yoon & Ariri Onchwari (2006) betonar så behövs ämnesteorin som Garbett (2003) förespråkar. Vi vill ställa utmanande frågor som grundar sig i ämnesteori men vi är också medvetna om miljöns och ämnesdidaktikens roll i elevernas lärande. Därför anser vi att som blivande lärare kan vi arbeta vidare utifrån båda artiklarnas teorier.

Litteraturseminarie kring begrepp.

Ämnesdidaktik/ämnesteori:

Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktik är en bro mellan ämnet och pedagogiken, det är en del av den generella pedagogiken. Vår grupps syn på ämnesdidaktik är sättet att lära ut ämnesteorin då pedagogen bör utgå från de didaktiska frågorna; Vad, Hur, Varför och för Vem. Pedagogen ska skapa möjligheter där eleverna själva ska kunna integrera kunskaper från olika ämnen för att bilda sig en helhetsuppfattning av omvärlden (Andersson 2008). Enligt Andersson (2008) måste det finnas en växelverkan mellan delarna och helheten i undervisningen för att eleverna ska få de bästa möjligheterna av lärande. Om pedagogen undervisar i stora helheter kan det resultera i att eleverna endast får en ytlig kunskap och om pedagogen fördjupar sig allt för mycket i delarna blir det svårt för eleverna att se större sammanhang, helheten. Lpo 94 menar att elever ska ges möjlighet till nyfikenhet, lust att lära och tilltro till sin egen förmåga vilket är frågor som måste beaktas vid ämnesdidaktiken.

Vi anser att ämnesteori handlar om innehållet, själva fakta, i ämnet, Andersson (2008) säger att teorin ska förklaras och förutsägas och inte läsas in som ett faktum. Ämnesdidaktiken är hur människan använder sig av ämnesteorin, anser vi som grupp.

En fråga vi ställde oss under seminariets diskussioner var: Vad händer med ämnesdidaktiken när vi integrerar olika ämnen? Hur benämns då didaktiken?

Naturvetenskap/teknik:

Ginner (1996) beskriver skillnaden mellan naturvetenskap och teknik där naturvetenskapen ställer frågan: Varför är det så här? Medan tekniken ställer frågan: Hur får det att fungera? Vidare beskriver Ginner (1996) att teknik är det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning. Författaren förklarar även kortfattat att: Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord (Ginner 1996 s.27) samt att tekniken även kan ses som tillämpning till naturvetenskapen. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskapen bidrar med att forma våra värderingar och attityder medan tekniken handlar om att bemästra dem i praktiken. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskap beskriver naturen och världen runt omkring oss.

Lpo 94 beskriver att som mål i grundskolan ska elever ges möjlighet att känna till förutsättningarna för en god miljö samt att de förstår grundläggande ekologiska sammanhang. De ska också bilda sig ett miljöperspektiv så att de kan ta ansvar för och inneha ett personligt förhållningssätt till sin närmiljö. Mer kopplat till teknik förklarar Lpo 94 att undervisningen ska klarlägga för samhällets funktioner.

Lpfö 98 förklarar att förskolan ska fästa stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Även här ska ett ekologiskt förhållningssätt främjas samt förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp.