Intervju i förskolan inför sammanställningen av vår Cartoon

Jag har intervjuat nio barn enskilt i åldern 4 år på en förskola i Skövde. Jag ställde också frågan ”hur får man lampan att lysa?”. Jag hade med mig testbrädan (som ni kan se nedan) vid intervjun. När jag fick reda på att barnen jag skulle intervjua bara var 4 år blev jag osäker på om frågan skulle vara för svår. När jag intervjuade första barnet ställde jag frågan direkt men med resten av barnen inledde jag samtalet med att fråga om det var något de kände igen på testbrädan. Det gjorde att det blev en mjukare start på samtalet som jag sedan ledde in på vår fråga.

Några svar som jag fick under intervjun är:

”Sätta i den i hålen där uppe (pekar på eluttaget). Man kan skruva på den”.
”Sladdar som man skruvar på”.
”Trycka på en knapp”.
”Om man har en sladd och trycker lite. Trycka och snurra lite”.

Även fyraåringar har många erfarenheter av lampor :). Jag undrar om snurrandet kommer från erfarenheter av adventsljusstakar och julgransbelysningar. Det blir en utmaning vid lärandetillfället då vi ska prata om vilka material som leder respektive inte leder ström och i sin tur får lampan att lysa. Det var svårt att med hjälp av frågan komma in på olika material som leder ström.

Lärandetillfälle Cartoon Skola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga elevernas intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta eleverna få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med eleverna likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi elever få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som eleverna väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom eleverna får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Begrepp som vi vill belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast
Fria elektroner
Sluten strömkrets (illustreras med hjälp av ritningar, exempelvis på whiteboard)

Vi vill att eleverna ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för grundskolan uttrycks det att skolan skall sträva efter att varje elev
lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lpo 94 s. 9)
skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska… kunskapsområdena (Lpo 94 s. 10)

Lärandetillfälle Cartoon Förskola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga barnens intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta barnen få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med barnen likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi barnen få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som barnen väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom barnen får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Begrepp som vi vill belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast

Vi vill att barnen ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för förskola uttrycks det att förskolan skall sträva efter att varje barn
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
utvecklar sin förståelse för… enkla naturvetenskapliga fenomen…
(Lpfö 98 s.9)

Intervju med testbräda.

Jag har ställt frågan "Vad får lampan att lysa och varför?" i år 3 i skolan. I vissa fall ställde jag följdfrågor för att ta reda på hur de tänkte. Jag fick svar som t.ex.:

"Magnet tror jag... Kanske metall, eftersom det sitter ju metall på andra ställen också."

"Kanske om man sätter ihop dem två (pekar på banankontakterna)."

"Sätta ihop dem två eftersom strömmen ska ge emellan, det ska bli kontakt emellan."

"Man kan sätta gemet emellan."

"Man stoppar in dem (banankontakterna) i hålen här (hål i lampans fäste). Om det inte är rätt skulle jag gissa på någon av de fyra hålen här (visar spikhålen i träbrädans kanter)."

Jag märkte att det var många som visste att man kan sätta ihop banankontakterna för att få lampan att lysa. En av de intervjuade eleverna förklarade att de hade varit på "Exprimentum" där det funnits en liknande uppgift för dem att lösa. Detta tror jag i många fall påverkar deras svar. Däremot var det bara just denna elev som också hade en förklaring till varför och inte bara att lampan lyser genom detta tillvägagångssätt. Detta hoppas jag ändra på genom min kommande lektion!

Förkunskapsfråga med barnen.

Precis som Sandra så har jag också varit i förskola och frågat barn om testbrädan och hur vi kan få lampan att lysa. För att inte komma ifrån vårat område - materia - ställde jag följande frågeställning " Man ska kunna sätta något mellan banankontakterna för att få lampan att lysa, vad kan det vara?". Jag frågade enskilt nio femåriga barn och jag fick många härliga svar så som:

"Ett äpple, eller kanske en lapp. Det är ström som brukar få lampor att lysa. Ström är ljussken, fast det är bara luft som lyser."

"Kanske någon tråd, en sån gul." (syftar på de gula sladdarna på testbrädan)

"En magnet"

"Sladdar, elkablar eller vanliga sladdar. Det här kommer att bli svårt!"

"Man kan snurra på lampan." (Måhända inspirerat från adventsljusstakarna? :)

"Man kan sätta ihop banankontakterna eller lägga ihop lampan och batteriet."

Det är otroligt intressant att fråga barn om deras tankar kring olika fenomen. Något jag uppskattar mycket med barn är deras lösningar och tolkningar av världen eftersom det mer eller mindre alltid blir logiska svar, men som inte ännu är påverkade av hur saker och ting "egentligen" är. Det ska bli spännande att få komma ut och göra experimentet med barnen och jag är nu i full gång med att själv skapa förståelse och kunskap. Allt för att möta barnens eventuella svåra frågor!

Testbrädan.

För att ge Er läsare mer förståelse kring vad vi sysslar med så får Ni här en bild på den testbräda (som vi själva gjort) som vår Cartoon mer eller mindre bygger på. Det är alltså rätt sorts material mellan banankontakterna (som får lampan att lysa) som efterfrågas.

Bearbetning av facklitteratur kring vårt valda område

För att skapa ytterligare förståelse kring vårt valda område kommer vi här att presentera det vi finner av intresse att belysa inför våra kommande lärandetillfällen med elever/barn. Vårt tilldelade område är materia och vi har valt att inrikta oss på leda och isolera i samband med sluten strömkrets.

Allmänt kring vårt område:

• Allting som finns i hela universium är materia, alltså allt från stora stjärnor till små dammkorn. (Cooper, Materia, 1992)
• Till skillnad mot materia så förklaras material som ett ämne som en sak är gjort av, exempel på detta är sten och trä. (Wetter, Viktiga ord i no och so, 2007)
• Olika material leder ström olika bra. Om ett material, exempelvis ett äpple, inte får en lampa att lysa (likt vår testbräda) så innebär det att äpplet är en bra isolator. Tänds däremot lampan, så betyder det att äpplet leder elektricitet. (Dannecker & Rieger, 99 roliga experiment, 2000)
• En glödlampa har en tunn glödtråd inuti sig som blir väldigt het. Den elektriska kraften pressar ström genom tråden så att den blir varm och börjar glöda. Glödtråden formas i spiralform, eftersom detta ger mer tråd på lite utrymme, som ger mer ljus. En fråga vi ställer oss är om en 60 W lampa har längre snurrad tråd än en 20 W lampa, och därför ger kraftigare ljus? Tråden blir oerhört varm och det som hindrar den från att brinna upp är gasblandningen som finns i lampan. (Parker, Vardagssaker & hur de fungerar, 1992)
• Genom tidiga experiment har det framkommit att metaller är bra ledare av elektricitet. Grafiten i blyertspennan och vissa former av kol leder ström däremot så är läder, aska och hår isolatorer. Torkade grönsaker leder inte ström och vi ställer oss då frågan om huruvida exempel en färsk gurka leder ström? Och om detta i så fall har med vattenmängden att göra?

Historiskt perspektiv:

• Galvani dissekerade en groda och märkte att benet på grodan ryckte till när skalpellen kom nära nerverna. Han trodde att det fanns elektricitet i grodans muskler och kallade det för animalisk elektricitet. (Parker, Elektricitet, 1994)
• Under samma tidsperiod som Galvani var verksam gjorde Volta en "elektrofor" vilken genererade laddningar. Senare blev hans experiment känt som Voltas stapel. Till skillnad mot Galvani ansåg Volta att elektricitet uppkom genom kontakt mellan metaller, metallisk elektricitet. (a.a.)
• Forskare kom sedan fram till att vissa material leder elektriska laddningar och att vissa material har brist på den ledande förmågan. Den ledande förmågan i olika material har med atomernas uppbyggnad att göra. En elektrisk ström innebär rörelse hos elektroner och material som exempelvis metaller, har fria elektroner som alltså är rörliga och ger därmed elektrisk ström (med koppling till bland annat batteri). (a.a.)

1 kommentarer:

Anna-Stina sa...

Det var nog inte skalpellen som påverkade grodlåren utan Galvani hade också en slags elektrisk apparat, som han skulle demonstrera för sina elever. Apparaten fanns bredvid grodlåren och när apparaten alstrade gnistor så reagerade grodlåren på de elektriska urladdningarna. galvani fanns så småningom att om han vidrörde låren med två olika metaller så fick han samma reaktion på grodlåren.
I voltas stapel fanns det ett fuktigt material, så som tyg/papper som bidrog till att metallerna reagerade med varandra. Detta har säkert krister redan sagt (om ni frågade förstås)

Planering.

v. 8
Introduktion samt handledning examinationsuppgift 1
Tillverkning av testbräda
v. 9-10
Cartoon- intervju på två förskolor och två skolor. Intervjuerna redovisas på bloggen vid mån av tid.
Seminarium kring bedömning och utvärdering där mål för uppgiften diskuteras.
Handledning med Krister.
v.11
Bearbetning av facklitteratur kring vårt område.
v.12
Planera lärandetillfälle förskola och skola.
v.13
Didaktisk handledning med Anna-Stina.
v.14 och v. 16
Genomförande av lektion/lärandetillfälle. (Beroende på när handledarna har möjlighet.)
Återbesök efter lärandetillfället.
v. 17
Redovisning

Sammanfattning från handledning med Krister.

Krister förklarade på handledningen att material som leder ström har väldigt löst bundna elektroner i yttersta elektronskalen, s.k. fria elektroner. Exempel på ett material med löst bundna elektroner är koppar och järn. Silver är det material som leder bäst. Material som å andra sidan har få lösa elektroner leder därför inte ström särskilt bra. Exempel på sådana material är glas och keramik.

Genom batteriets engergi "puttas" elektronerna framåt i kretsen och vi får ström. En idé vi fick för att synliggöra för barnen hur detta fungerar är att bygga en bana där vi kan putta kulor som då symboliserar elektroner. Först har vi tänkt att visa hur kulorna går runt i denna slutna strömkrets, sedan hur kulorna stoppas när banan är bruten. Vi har då tagit bort en bit i banan och satt dit ett stopp som gör att kulorna åker tillbaka igen. Energin som annars fås från batteriet symboliseras genom pedagogen som puttar kulorna framåt i banan.

Krister beskrev även hur elektronerna genom att skapa friktion får lampan att lysa. Friktionen som skapas av att elektronerna krockar, "knör" och gnids mot varandra gör att tråden i lampan blir varm och börjar glöda. Olika materia gör att elektronerna har olika lätt att ta sig fram.

Handledningen gav mycket användbar information samt väckte nya tankar kring ämnet som sporrade oss att ta reda på mer kring vårt område. Mycket av det Krister sa var en repetition av det vi i vår egna skolgång fått lära oss men det hela tydliggjordes på ett konkret och för oss användbart sätt.

Fantastiska tankar

Då jag ställde frågan "Hur får man lampan att lysa?" (på en testbräda bestående av ett batteri, sladdar med banankontakter och en lampa), till elever i årskurs 1, blev jag imponerad över vilka tankar eleverna uttryckte. Utan att röra vid testbrädan fick de tid att fundera ut ett svar och jag såg hur flera av dem riktigt koncentrerade sig för att formulera en möjlig lösning. Ett urval av svaren var:

• "Man trycker på lampan."
• "Göra någonting med sladdarna, det kanske är fel på dom."
• "Sätta ihop dom." (Banankontakterna)
  
• "Den måste ha kontakt från ett sånt." (Pekar på ett vägguttag.)
• "Man vrider på den." (Banankontakten)
• Sätt banankontakterna i hålen som finns i lampans fäste. "Dom passar ju där och strömmen går in där."

Dock uppmärksammade vi i gruppen att vi kom ifrån området materia något, avsikten är ju att ta reda på vilka material som leder respektive isolerar ström. Något som kommande intervjuare skulle ha i åtanke.

Bedömning.

I gruppen diskuterades först bedömning överlag och vi kom fram till att det är viktigt att samtala med eleverna under arbetets gång. Genom att ställa väl formulerade frågor ges eleverna möjlighet att bygga vidare på den kunskap de redan har samtidigt som läraren får en chans att bedöma eleverna. Väl formulerade frågor tror vi även ger elverna motivation i arbetet.

Utöver utvecklingssamtal en gång per termin tycker vi att det bör förekomma fortlöpande diskussioner kring elevens utveckling mellan elev och lärare. Viktigt är att dessa samtal ska kännas positiva och utvecklande för eleven. Samtalen blir en typ av formativ utvärdering som Andersson (2008) talar om. Vi anser likt författaren att genom till exempel frågor och samtal med eleven märker läraren om eleven är redo att ta nästa steg i sitt kunskapande. Den formativa utvärderingen blir även viktig då den blir en hjälp för läraren i den summativa utvärderingen.

Projekt- Materia
I vårt projekt vill vi att barnen och eleverna ska känna till begrepp som:

• Leda
  
• Isolera
• Material
• Ström
• Batteri

Vi har tänkt utvärdera vårt arbete genom att ställa kriterifrågor. Anna-Stina Ahlrik (3/3-09) beskrev kriteriefrågor som frågor som visar att eleven fått förståelse för helheten och själva ser ett sammanhang i undervisningen.

Exempel på fråga som vi kan tänkas ställa: Varför lyser lampan när man sätter en spik mellan banankontakterna men inte när man sätter ett papper där emellan?