Sparsamt med teknik i förskolan och skolan

Jag har nu undersökt vad man kan hitta för teknik på förskolan och i skolan.

I förskolan brukar barnen ha tillgång till en snickarverkstad utomhus varje vår och sommar. I snickarverkstaden finns bland annat hammare, spikar, sågar, stubbar och bräder som barnen kan leka med. Inne på förskolan hittar jag många tekniska prylar i dockvrån såsom telefoner, tangentbord, en kaffebryggare och en brödrost. Här kommer barnen i kontakt med tekniska saker på ett positivt och lekfullt sätt. Det finns också något som heter trämekano som barnen kan konstruera olika saker med. Lego och kapplastavar kan barnen konstruera olika saker med. Det är viktigt att pedagogen synliggör tekniken i dessa saker. Anna-Stina pratade en gång om att barnen hade fått studera tegelhusväggar och sedan använt lego för att konstruera hållfasta väggar, på detta sätt tycker jag att tekniken blir synlig i användandet av lego. Min handledare säger att de inte brukar synliggöra för barnen när de kommer i kontakt med teknik vilket vi båda anser att man som pedagog bör göra. Snickarverkstaden inbjuder till många sådana tillfällen.

När jag samtalade med min handledare i skolan säger hon att lärarna på den skolan knappt har förstått att teknik är ett eget ämne. Hon menar att många utav lärarna på skolan trodde att tekniken hörde till de naturvetenskapliga ämnena. De håller just nu på att bestämma skolans tema inför hösten och de arbetar medvetet med att få in mer teknik i undervisningen. I skolan kunde jag endast se saxar och datorer som barnen har tillgång till. I slöjden får barnen konstruera olika saker samt att de kommer i kontakt med olika verktyg.

Tekniken är oerhört viktig för att barn och elever ska kunna vara delaktiga i dagens samhälle då det kräver en tekniskförståelse.

Seminarium om arbetsplaner (naturvetenskap och teknik)

På en av arbetsplanerna vi tog del av stod det att arbetsplanen ät till för att utveckla verksamheten och säkra kvalitén. Mål uttrycks i arbetsplanen som utarbetas varje år. Arbetsplanen anger färdriktningen för all verksamhet. Viktigt med tydliga måldokument som visar att verksamheterna bildar en helhet. Arbetsplanen skapar tydlighet och förenar gemensamma insatser. Med en arbetsplan kan man informera barn, föräldrar och politiker om verksamhetens arbete. Arbetsplanen används vid utvärdering och personalfortbildning.

En arbetsplan innehåller:
Mål/syfte – vad vi vill uppnå och varför?
Metod/arbetssätt – vad ska vi göra?
Innehåll/planering – hur ska vi göra?
Utvärdering – vad blev resultatet?
Utveckling – så här går vi vidare.

Alla förskolor har inte en utarbetad arbetsplan kring natur och teknik. I de tre vi tog del av utgick målen från Lpfö 98 varav två av dessa även var nedbrutna till egna mål som pedagogerna kan ha som stöd i verksamheten. Vi uppmärksammade att det inte finns några lärandemål för barnen utan görandemål för pedagogerna, som till exempel i arbetsplanen för teknik och matematik där ett av målen är att stimulera barnen att tänka samt prova att hitta egna lösningar. Målet för arbetsplanerna är att hela förskolan ska arbeta efter samma mål. I en av arbetsplanerna beskrivs tydligt förskolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA (där bland annat tekniken inom olika yrken framkommer) samt Hälsa och Livsstil (Grön flagg). En annan arbetsplan visar på vad de ska arbeta med inom teknik, natur och miljö samt hälsa.

Elfström et. al. (2008) menar att utifrån ett pedagogiskt tänkande, allmänna tanketraditioner och de didaktiska traditionerna inom ämnet är det viktigt att synlig- och medvetandegöra detta för att kunna förändra och bevara.

Det fanns fler arbetsplaner för skolan. Dessa var olika mycket utvecklade och utformade på varierande sätt. Flera av dem var utformade genom en pedagogisk översikt av de tankar och mål som ska genomsyra barns lärande från 6-16 år utifrån de nationella målen, kursplanen och läroplanen. Här tydliggörs lärande och kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans sista skolår. Vi ser en progression från årskurs till årskurs vilket vi ser som ett bra sätt att arbeta på. Detta i enlighet med Andersson (2008) som betonar vikten av att bygga vidare på tidigare kunskaper. Vad de ska arbeta med i olika årskurser framgår tydligt men på de flesta står det inget om hur man ska göra. På en av arbetsplanerna står det att de ska arbeta genom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbeta, reflektera och vara kreativa. Flera av arbetsplanerna var uppdelade i fysik, biologi, kemi och teknik. Vi ser dessa pedagogiska översikter som ett bra stöd då man ska planera sin undervisning där man skulle kunna utvärdera genom till exempel stenciler, uppgifter, reflekterande samtal, pedagogisk dokumentation, observationer. I en av arbetsplanerna var det liksom förskolan med skolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA och Hälsa och Livsstil.

Vi kan konstatera att arbetsplanernas innehåll och utformning är annorlunda för olika förskolor och skolor. Då en del förskolor och skolor inte har några arbetsplaner alls att visa kan man fundera över betydelsen och vikten av arbetsplaner. Borde inte alla arbetsplaner innehålla och beröra liknande saker??

Teknik i skola och förskola.

Under terminens gång har jag observerat tekniken i både förskola och skola. Det har verkligen varit en utmaning, bland annat eftersom teknik är något som inte är självklart och direkt synbart i vare sig skola eller förskola. Så här efteråt kan jag nog känna att tekniken ges något mer utrymme i förskola, än i skola. Jag undrar om det enbart gäller de ställen jag varit på, eller om det kanske är så rent generellt?

När jag frågade min handledare i skolan litet om teknik fick jag som svar att det är något som kommer senare. Under de tre första åren i skolan är det svenska (läsning och skrivning) samt matematik som ges maximalt utrymme och fokus. Min handledare menar att det är allra viktigast att eleverna kan läsa, räkna och skriva för att sedan kunna ta del av andra ämnen. Jag kan förstå hennes poäng men jag ser något annat också. Kanske kan det vara så att min handledare inte riktigt har klart för sig vad teknik är för henne. Jag tror inte att teknik kräver att eleverna kan läsa, räkna och skriva innan. För i så fall är det ju konstigt att jag sett mer teknik i förskolan?! Så teknik som ämne är något som eleverna jag träffat inte har fått ta del av än. Och den tekniska utrustningen som finns inom skolans väggar (så som dator och OH) blir därför inte medvetet teknisk för eleverna. Utan fungerar som de hjälpmedel de är.

I förskolan finner jag mycket teknik, både medveten och omedveten teknik. Det krävs att barnen är tekniska ute på gården, då de ska cykla, gunga och öppna grinden. Det finns teknik i sådant som Sofia och Sandra skrivit om innan, bland annat den klassiska tågbanan. I förskolan har min handledare dessutom ett större intresse att införliva teknik bland barnen. Det är en äldreavdelning jag har varit på. Barnen är 4-6 år och kanske är det det som underlättar och påverkar att min handledare tänker teknik när de ska arbeta med något. Förskolan tar dessutom hjälp av ställen som Baltazhar när naturvetenskap och teknik ska beröras bland barnen.

Teknik är roligt och det är verkligen något som jag tänker beröra oavsett om jag hamnar i förskola eller på skola. Jag kan se hur svenska, matematik och teknik som ämnen kan integrera med varandra för att skapa lärandetillfällen för elever.

Vi har varit på en givande dag med utomhuspedagogik. Tänk att det finns så mycket vi kan göra och upptäcka ute i naturen med barnen/eleverna. Även ganska komplicerade matematik- och naturvetenskapsuppgifter kan synliggöras med hjälp av naturen. Exemplet där pi tydliggörs med hjälp av kottar, där vi förstår att diametern och omkretsen har ett samband. Omkretsens kottar dividerat med diameterns kottar blir alltid cirka 3, oberoende av cirkelns storlek.

(Fler bilder hittar ni här)

Vi har sett att utepedagogiken konkretiserar ämnesteorin genom enkla medel. Utepedagogik som ämnesdidaktik är att föredra av flera anledningar. Manne Ryttman belyste även att barn som i klassrumsmiljön är okoncentrerade kommer mer i sin rätt i utomhusmiljön.