Sparsamt med teknik i förskolan och skolan

Jag har nu undersökt vad man kan hitta för teknik på förskolan och i skolan.

I förskolan brukar barnen ha tillgång till en snickarverkstad utomhus varje vår och sommar. I snickarverkstaden finns bland annat hammare, spikar, sågar, stubbar och bräder som barnen kan leka med. Inne på förskolan hittar jag många tekniska prylar i dockvrån såsom telefoner, tangentbord, en kaffebryggare och en brödrost. Här kommer barnen i kontakt med tekniska saker på ett positivt och lekfullt sätt. Det finns också något som heter trämekano som barnen kan konstruera olika saker med. Lego och kapplastavar kan barnen konstruera olika saker med. Det är viktigt att pedagogen synliggör tekniken i dessa saker. Anna-Stina pratade en gång om att barnen hade fått studera tegelhusväggar och sedan använt lego för att konstruera hållfasta väggar, på detta sätt tycker jag att tekniken blir synlig i användandet av lego. Min handledare säger att de inte brukar synliggöra för barnen när de kommer i kontakt med teknik vilket vi båda anser att man som pedagog bör göra. Snickarverkstaden inbjuder till många sådana tillfällen.

När jag samtalade med min handledare i skolan säger hon att lärarna på den skolan knappt har förstått att teknik är ett eget ämne. Hon menar att många utav lärarna på skolan trodde att tekniken hörde till de naturvetenskapliga ämnena. De håller just nu på att bestämma skolans tema inför hösten och de arbetar medvetet med att få in mer teknik i undervisningen. I skolan kunde jag endast se saxar och datorer som barnen har tillgång till. I slöjden får barnen konstruera olika saker samt att de kommer i kontakt med olika verktyg.

Tekniken är oerhört viktig för att barn och elever ska kunna vara delaktiga i dagens samhälle då det kräver en tekniskförståelse.

Seminarium om arbetsplaner (naturvetenskap och teknik)

På en av arbetsplanerna vi tog del av stod det att arbetsplanen ät till för att utveckla verksamheten och säkra kvalitén. Mål uttrycks i arbetsplanen som utarbetas varje år. Arbetsplanen anger färdriktningen för all verksamhet. Viktigt med tydliga måldokument som visar att verksamheterna bildar en helhet. Arbetsplanen skapar tydlighet och förenar gemensamma insatser. Med en arbetsplan kan man informera barn, föräldrar och politiker om verksamhetens arbete. Arbetsplanen används vid utvärdering och personalfortbildning.

En arbetsplan innehåller:
Mål/syfte – vad vi vill uppnå och varför?
Metod/arbetssätt – vad ska vi göra?
Innehåll/planering – hur ska vi göra?
Utvärdering – vad blev resultatet?
Utveckling – så här går vi vidare.

Alla förskolor har inte en utarbetad arbetsplan kring natur och teknik. I de tre vi tog del av utgick målen från Lpfö 98 varav två av dessa även var nedbrutna till egna mål som pedagogerna kan ha som stöd i verksamheten. Vi uppmärksammade att det inte finns några lärandemål för barnen utan görandemål för pedagogerna, som till exempel i arbetsplanen för teknik och matematik där ett av målen är att stimulera barnen att tänka samt prova att hitta egna lösningar. Målet för arbetsplanerna är att hela förskolan ska arbeta efter samma mål. I en av arbetsplanerna beskrivs tydligt förskolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA (där bland annat tekniken inom olika yrken framkommer) samt Hälsa och Livsstil (Grön flagg). En annan arbetsplan visar på vad de ska arbeta med inom teknik, natur och miljö samt hälsa.

Elfström et. al. (2008) menar att utifrån ett pedagogiskt tänkande, allmänna tanketraditioner och de didaktiska traditionerna inom ämnet är det viktigt att synlig- och medvetandegöra detta för att kunna förändra och bevara.

Det fanns fler arbetsplaner för skolan. Dessa var olika mycket utvecklade och utformade på varierande sätt. Flera av dem var utformade genom en pedagogisk översikt av de tankar och mål som ska genomsyra barns lärande från 6-16 år utifrån de nationella målen, kursplanen och läroplanen. Här tydliggörs lärande och kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans sista skolår. Vi ser en progression från årskurs till årskurs vilket vi ser som ett bra sätt att arbeta på. Detta i enlighet med Andersson (2008) som betonar vikten av att bygga vidare på tidigare kunskaper. Vad de ska arbeta med i olika årskurser framgår tydligt men på de flesta står det inget om hur man ska göra. På en av arbetsplanerna står det att de ska arbeta genom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbeta, reflektera och vara kreativa. Flera av arbetsplanerna var uppdelade i fysik, biologi, kemi och teknik. Vi ser dessa pedagogiska översikter som ett bra stöd då man ska planera sin undervisning där man skulle kunna utvärdera genom till exempel stenciler, uppgifter, reflekterande samtal, pedagogisk dokumentation, observationer. I en av arbetsplanerna var det liksom förskolan med skolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA och Hälsa och Livsstil.

Vi kan konstatera att arbetsplanernas innehåll och utformning är annorlunda för olika förskolor och skolor. Då en del förskolor och skolor inte har några arbetsplaner alls att visa kan man fundera över betydelsen och vikten av arbetsplaner. Borde inte alla arbetsplaner innehålla och beröra liknande saker??

Teknik i skola och förskola.

Under terminens gång har jag observerat tekniken i både förskola och skola. Det har verkligen varit en utmaning, bland annat eftersom teknik är något som inte är självklart och direkt synbart i vare sig skola eller förskola. Så här efteråt kan jag nog känna att tekniken ges något mer utrymme i förskola, än i skola. Jag undrar om det enbart gäller de ställen jag varit på, eller om det kanske är så rent generellt?

När jag frågade min handledare i skolan litet om teknik fick jag som svar att det är något som kommer senare. Under de tre första åren i skolan är det svenska (läsning och skrivning) samt matematik som ges maximalt utrymme och fokus. Min handledare menar att det är allra viktigast att eleverna kan läsa, räkna och skriva för att sedan kunna ta del av andra ämnen. Jag kan förstå hennes poäng men jag ser något annat också. Kanske kan det vara så att min handledare inte riktigt har klart för sig vad teknik är för henne. Jag tror inte att teknik kräver att eleverna kan läsa, räkna och skriva innan. För i så fall är det ju konstigt att jag sett mer teknik i förskolan?! Så teknik som ämne är något som eleverna jag träffat inte har fått ta del av än. Och den tekniska utrustningen som finns inom skolans väggar (så som dator och OH) blir därför inte medvetet teknisk för eleverna. Utan fungerar som de hjälpmedel de är.

I förskolan finner jag mycket teknik, både medveten och omedveten teknik. Det krävs att barnen är tekniska ute på gården, då de ska cykla, gunga och öppna grinden. Det finns teknik i sådant som Sofia och Sandra skrivit om innan, bland annat den klassiska tågbanan. I förskolan har min handledare dessutom ett större intresse att införliva teknik bland barnen. Det är en äldreavdelning jag har varit på. Barnen är 4-6 år och kanske är det det som underlättar och påverkar att min handledare tänker teknik när de ska arbeta med något. Förskolan tar dessutom hjälp av ställen som Baltazhar när naturvetenskap och teknik ska beröras bland barnen.

Teknik är roligt och det är verkligen något som jag tänker beröra oavsett om jag hamnar i förskola eller på skola. Jag kan se hur svenska, matematik och teknik som ämnen kan integrera med varandra för att skapa lärandetillfällen för elever.

Vi har varit på en givande dag med utomhuspedagogik. Tänk att det finns så mycket vi kan göra och upptäcka ute i naturen med barnen/eleverna. Även ganska komplicerade matematik- och naturvetenskapsuppgifter kan synliggöras med hjälp av naturen. Exemplet där pi tydliggörs med hjälp av kottar, där vi förstår att diametern och omkretsen har ett samband. Omkretsens kottar dividerat med diameterns kottar blir alltid cirka 3, oberoende av cirkelns storlek.

(Fler bilder hittar ni här)

Vi har sett att utepedagogiken konkretiserar ämnesteorin genom enkla medel. Utepedagogik som ämnesdidaktik är att föredra av flera anledningar. Manne Ryttman belyste även att barn som i klassrumsmiljön är okoncentrerade kommer mer i sin rätt i utomhusmiljön.

Teknik i förskola och skola.

Jag har nu besökt förskola och skola för att undersöka vilken teknikundervisning som förekommer.

När jag i skolan frågade hur läraren i år 3 jobbar med teknik fick jag ett nervöst skratt som svar. Hon vet att de bör jobba mer med teknik men att de inte gör det ändå eftersom de har många andra saker som klassen behöver jobba med. Teknik som eget ämne har inte eleverna förrän de når år 4. Klassen har en dator men den används mest av läraren och den står även bakom hennes skrivbord. Undantaget menar hon är elever som har dyslexi som därmed kan dra nytta av att använda sig av datorn i vissa uppgifter. Hon förklarar vidare att det visserligen finns bärbara datorer att låna men att klassen inte drar nytta av detta. Exempel på teknik jag ser eleverna i skolan använda är saxar, pennvässare, dator (på fritids) och miniräknare.

På förskolan använder barnen också teknik även om pedogerna inte heller där arbetar aktivt med just teknik. Vid uteleken ser jag teknik i form av cyklar, sparkcyklar, skottkärror, gungor med mera. Vid leken inomhus använder sig flera av barnet av klossar som byggs i höga torn. Några andra barn leker i dockvrån där de använder miniatyrer av många olika tekniska ting som till exempel spis, vagn, kaffekokare och så vidare. En annan grupp barn pysslar och gör påskkycklingar. De använder sig av de tekniska redskapen penna, papper och sax.

Reviderad lärandetillfälle förskola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga barnens intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta barnen få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med barnen likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi barnen få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som barnen väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom barnen får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Nedanstående begrepp vill vi belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast

Efter avslutat lärandetillfälle ska barnen ha kännedom om att
• Metall leder ström
• Plast isolerar ström

Vi vill att barnen ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för förskola uttrycks det att förskolan skall sträva efter att varje barn
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
utvecklar sin förståelse för… enkla naturvetenskapliga fenomen…
(Lpfö 98 s.9)

Mål att sträva mot utifrån kursplan, naturorienterade ämnen:
Eleven skall
– kunna utföra… experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet, (Skolverket http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3878&extraId=2087)
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
– utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena… elektricitetslära och magnetism,
(Skolverket, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3880&extraId=2087)

Reviderad Lärandetillfälle skola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga elevernas intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta eleverna få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med eleverna likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi elever få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som eleverna väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom eleverna får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Nedanstående begrepp vill vi belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast
Fria elektroner
Sluten strömkrets

Efter avslutat lärandetillfälle ska eleverna ha kunskap om att
• Metall leder ström
• Plast isolerar ström
De ska också ha kännedom om att
• De material som leder ström innehåller fria elektroner
• Det krävs en sluten strömkrets för att få lampan att lysa

Vi vill att eleverna ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för grundskolan uttrycks det att skolan skall sträva efter att varje elev
lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lpo 94 s. 9)

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska… kunskapsområdena (Lpo 94 s. 10)

Mål utifrån kursplan, naturorienterade ämnen:
Eleven skall
– kunna utföra… experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet, (Skolverket http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3878&extraId=2087)
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
– utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena… elektricitetslära och magnetism,
(Skolverket, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3880&extraId=2087)

Genomförande av lärandetillfällen i skola

Idag har vi (Sandra och Malin) varit i en 1:a och genomfört varsitt lärandetillfälle kring leda – isolera. Vi inledde med att samtala kring den färdigställda cartoonen med frågan, ”Vad får lampan att lysa?” Eleverna fick uppge hur de tänkte kring svaren och även uppge om de trodde att något var korrekt. Därefter visade vi testbrädan och förklarade sluten strömkrets, något som också illustrerades med hjälp av en tågbana och tåg, där vi själva agerade batteri och tåget fick symbolisera elektron. Då vi tog bort en del av tågbanan blev det tydligt att ”elektronen” inte kan färdas i luften, den behöver något som leder ström.

För att undersöka vad som kunde placeras mellan banankontakterna för att få lampan att lysa (leda strömmen) hade vi med oss eget material, vilket efter genomförda tester delades upp i två högar (ledare respektive isolatorer). Under alla tester repeterades det även om materialet leder eller isolerar ström och eleverna drog tidigt slutsatsen att metall leder ström. För att få lampan att lysa valdes därför i båda grupperna i första hand material med metaller och när exempelvis en bok skulle testas sa något att den är av papper och det leder inte ström. Slutligen fick vi en hög med saker som hade någon del av metall och en hög med övriga material så som papper, trä och plast. I samband med detta förklarade vi att metaller innehåller fria elektroner som göra att strömmen kan passera, något som de övriga materialen saknar. I den ena gruppen nämndes även att silver var den bästa ledaren.

Då det var dags för eleverna att hämta föremål som de trodde förde eller isolerade ström hämtade i stort sett alla föremål som såg ut att vara av metall och uppgav att det borde leda strömmen. Något som vi anser visar att de tog åt sig av genomgången, vilket också visar sig under utvärderingen.

Vår Cartoon.

(klicka på bilden för att förstora)

Reflektioner kring lärandetillfällen i förskolan 09-04-01

Nu har vi (Malin och Sandra) genomfört varsitt lärande tillfälle i förskolan med fyraåringar. Vi provar olika sorters material som vi har tagit med oss till förskolan. Vilka material leder ström respektive isolerar ström. Sedan delar vi in ledare och isolatorer i två olika högar.

Vilka material får lampan att lysa? Vi delar in ledare och isolatorer i två olika högar.

Vi upptäckte under lärandetillfället att många av barnen trodde att materialen som de provade på testbrädan innehöll ström. Några av barnen sa ”den har ström i sig” eller ”den har inte ström i sig”. Detta är något som vi hade arbetat vidare med om vi hade haft fler lärandetillfällen med barnen. Det flesta barnen använde ändå begreppen på rätt sätt ”den leder ström” eller ”den leder inte ström”. I den första gruppen höll en av oss materialet som barnen ville testa, då fick barnen vara mer passiva. I den andra gruppen fick barnen hålla i materialet själva som de testade. Det blev tydligt för oss att barnen blev mer engagerade och intresserade genom en sådan enkel sak att de fick vara delaktiga och hålla i materialen själva. Efter att barnen hade testat olika material som vi hade med oss fick de hämta eget material i rummet som de tror leder ström. Innan barnen gick i väg för att hämta eget material skulle vi sagt att de inte fick hämta sådant material som vi redan hade provat, då många av barnen hämtade till exempel en sax som vi redan hade testat.

Vi skulle haft med oss ett extra batteri för det började ta slut när vi hade den sista gruppen. När batteriet tog slut blev det tydligt för barnen att strömmen kommer från batteriet istället för materialen själva som några barn trodde.