Under terminens gång har jag observerat tekniken i både förskola och skola. Det har verkligen varit en utmaning, bland annat eftersom teknik är något som inte är självklart och direkt synbart i vare sig skola eller förskola. Så här efteråt kan jag nog känna att tekniken ges något mer utrymme i förskola, än i skola. Jag undrar om det enbart gäller de ställen jag varit på, eller om det kanske är så rent generellt?
När jag frågade min handledare i skolan litet om teknik fick jag som svar att det är något som kommer senare. Under de tre första åren i skolan är det svenska (läsning och skrivning) samt matematik som ges maximalt utrymme och fokus. Min handledare menar att det är allra viktigast att eleverna kan läsa, räkna och skriva för att sedan kunna ta del av andra ämnen. Jag kan förstå hennes poäng men jag ser något annat också. Kanske kan det vara så att min handledare inte riktigt har klart för sig vad teknik är för henne. Jag tror inte att teknik kräver att eleverna kan läsa, räkna och skriva innan. För i så fall är det ju konstigt att jag sett mer teknik i förskolan?! Så teknik som ämne är något som eleverna jag träffat inte har fått ta del av än. Och den tekniska utrustningen som finns inom skolans väggar (så som dator och OH) blir därför inte medvetet teknisk för eleverna. Utan fungerar som de hjälpmedel de är.
I förskolan finner jag mycket teknik, både medveten och omedveten teknik. Det krävs att barnen är tekniska ute på gården, då de ska cykla, gunga och öppna grinden. Det finns teknik i sådant som Sofia och Sandra skrivit om innan, bland annat den klassiska tågbanan. I förskolan har min handledare dessutom ett större intresse att införliva teknik bland barnen. Det är en äldreavdelning jag har varit på. Barnen är 4-6 år och kanske är det det som underlättar och påverkar att min handledare tänker teknik när de ska arbeta med något. Förskolan tar dessutom hjälp av ställen som Baltazhar när naturvetenskap och teknik ska beröras bland barnen.
När jag frågade min handledare i skolan litet om teknik fick jag som svar att det är något som kommer senare. Under de tre första åren i skolan är det svenska (läsning och skrivning) samt matematik som ges maximalt utrymme och fokus. Min handledare menar att det är allra viktigast att eleverna kan läsa, räkna och skriva för att sedan kunna ta del av andra ämnen. Jag kan förstå hennes poäng men jag ser något annat också. Kanske kan det vara så att min handledare inte riktigt har klart för sig vad teknik är för henne. Jag tror inte att teknik kräver att eleverna kan läsa, räkna och skriva innan. För i så fall är det ju konstigt att jag sett mer teknik i förskolan?! Så teknik som ämne är något som eleverna jag träffat inte har fått ta del av än. Och den tekniska utrustningen som finns inom skolans väggar (så som dator och OH) blir därför inte medvetet teknisk för eleverna. Utan fungerar som de hjälpmedel de är.
I förskolan finner jag mycket teknik, både medveten och omedveten teknik. Det krävs att barnen är tekniska ute på gården, då de ska cykla, gunga och öppna grinden. Det finns teknik i sådant som Sofia och Sandra skrivit om innan, bland annat den klassiska tågbanan. I förskolan har min handledare dessutom ett större intresse att införliva teknik bland barnen. Det är en äldreavdelning jag har varit på. Barnen är 4-6 år och kanske är det det som underlättar och påverkar att min handledare tänker teknik när de ska arbeta med något. Förskolan tar dessutom hjälp av ställen som Baltazhar när naturvetenskap och teknik ska beröras bland barnen.
Teknik är roligt och det är verkligen något som jag tänker beröra oavsett om jag hamnar i förskola eller på skola. Jag kan se hur svenska, matematik och teknik som ämnen kan integrera med varandra för att skapa lärandetillfällen för elever.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar