Sparsamt med teknik i förskolan och skolan

Jag har nu undersökt vad man kan hitta för teknik på förskolan och i skolan.

I förskolan brukar barnen ha tillgång till en snickarverkstad utomhus varje vår och sommar. I snickarverkstaden finns bland annat hammare, spikar, sågar, stubbar och bräder som barnen kan leka med. Inne på förskolan hittar jag många tekniska prylar i dockvrån såsom telefoner, tangentbord, en kaffebryggare och en brödrost. Här kommer barnen i kontakt med tekniska saker på ett positivt och lekfullt sätt. Det finns också något som heter trämekano som barnen kan konstruera olika saker med. Lego och kapplastavar kan barnen konstruera olika saker med. Det är viktigt att pedagogen synliggör tekniken i dessa saker. Anna-Stina pratade en gång om att barnen hade fått studera tegelhusväggar och sedan använt lego för att konstruera hållfasta väggar, på detta sätt tycker jag att tekniken blir synlig i användandet av lego. Min handledare säger att de inte brukar synliggöra för barnen när de kommer i kontakt med teknik vilket vi båda anser att man som pedagog bör göra. Snickarverkstaden inbjuder till många sådana tillfällen.

När jag samtalade med min handledare i skolan säger hon att lärarna på den skolan knappt har förstått att teknik är ett eget ämne. Hon menar att många utav lärarna på skolan trodde att tekniken hörde till de naturvetenskapliga ämnena. De håller just nu på att bestämma skolans tema inför hösten och de arbetar medvetet med att få in mer teknik i undervisningen. I skolan kunde jag endast se saxar och datorer som barnen har tillgång till. I slöjden får barnen konstruera olika saker samt att de kommer i kontakt med olika verktyg.

Tekniken är oerhört viktig för att barn och elever ska kunna vara delaktiga i dagens samhälle då det kräver en tekniskförståelse.

Seminarium om arbetsplaner (naturvetenskap och teknik)

På en av arbetsplanerna vi tog del av stod det att arbetsplanen ät till för att utveckla verksamheten och säkra kvalitén. Mål uttrycks i arbetsplanen som utarbetas varje år. Arbetsplanen anger färdriktningen för all verksamhet. Viktigt med tydliga måldokument som visar att verksamheterna bildar en helhet. Arbetsplanen skapar tydlighet och förenar gemensamma insatser. Med en arbetsplan kan man informera barn, föräldrar och politiker om verksamhetens arbete. Arbetsplanen används vid utvärdering och personalfortbildning.

En arbetsplan innehåller:
Mål/syfte – vad vi vill uppnå och varför?
Metod/arbetssätt – vad ska vi göra?
Innehåll/planering – hur ska vi göra?
Utvärdering – vad blev resultatet?
Utveckling – så här går vi vidare.

Alla förskolor har inte en utarbetad arbetsplan kring natur och teknik. I de tre vi tog del av utgick målen från Lpfö 98 varav två av dessa även var nedbrutna till egna mål som pedagogerna kan ha som stöd i verksamheten. Vi uppmärksammade att det inte finns några lärandemål för barnen utan görandemål för pedagogerna, som till exempel i arbetsplanen för teknik och matematik där ett av målen är att stimulera barnen att tänka samt prova att hitta egna lösningar. Målet för arbetsplanerna är att hela förskolan ska arbeta efter samma mål. I en av arbetsplanerna beskrivs tydligt förskolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA (där bland annat tekniken inom olika yrken framkommer) samt Hälsa och Livsstil (Grön flagg). En annan arbetsplan visar på vad de ska arbeta med inom teknik, natur och miljö samt hälsa.

Elfström et. al. (2008) menar att utifrån ett pedagogiskt tänkande, allmänna tanketraditioner och de didaktiska traditionerna inom ämnet är det viktigt att synlig- och medvetandegöra detta för att kunna förändra och bevara.

Det fanns fler arbetsplaner för skolan. Dessa var olika mycket utvecklade och utformade på varierande sätt. Flera av dem var utformade genom en pedagogisk översikt av de tankar och mål som ska genomsyra barns lärande från 6-16 år utifrån de nationella målen, kursplanen och läroplanen. Här tydliggörs lärande och kunskapsutveckling från förskoleklass till grundskolans sista skolår. Vi ser en progression från årskurs till årskurs vilket vi ser som ett bra sätt att arbeta på. Detta i enlighet med Andersson (2008) som betonar vikten av att bygga vidare på tidigare kunskaper. Vad de ska arbeta med i olika årskurser framgår tydligt men på de flesta står det inget om hur man ska göra. På en av arbetsplanerna står det att de ska arbeta genom laborationer, kunskapssökning, skriftligt, muntligt, samarbeta, reflektera och vara kreativa. Flera av arbetsplanerna var uppdelade i fysik, biologi, kemi och teknik. Vi ser dessa pedagogiska översikter som ett bra stöd då man ska planera sin undervisning där man skulle kunna utvärdera genom till exempel stenciler, uppgifter, reflekterande samtal, pedagogisk dokumentation, observationer. I en av arbetsplanerna var det liksom förskolan med skolans strategier för att nå måluppfyllelse inom VISA och Hälsa och Livsstil.

Vi kan konstatera att arbetsplanernas innehåll och utformning är annorlunda för olika förskolor och skolor. Då en del förskolor och skolor inte har några arbetsplaner alls att visa kan man fundera över betydelsen och vikten av arbetsplaner. Borde inte alla arbetsplaner innehålla och beröra liknande saker??

Teknik i skola och förskola.

Under terminens gång har jag observerat tekniken i både förskola och skola. Det har verkligen varit en utmaning, bland annat eftersom teknik är något som inte är självklart och direkt synbart i vare sig skola eller förskola. Så här efteråt kan jag nog känna att tekniken ges något mer utrymme i förskola, än i skola. Jag undrar om det enbart gäller de ställen jag varit på, eller om det kanske är så rent generellt?

När jag frågade min handledare i skolan litet om teknik fick jag som svar att det är något som kommer senare. Under de tre första åren i skolan är det svenska (läsning och skrivning) samt matematik som ges maximalt utrymme och fokus. Min handledare menar att det är allra viktigast att eleverna kan läsa, räkna och skriva för att sedan kunna ta del av andra ämnen. Jag kan förstå hennes poäng men jag ser något annat också. Kanske kan det vara så att min handledare inte riktigt har klart för sig vad teknik är för henne. Jag tror inte att teknik kräver att eleverna kan läsa, räkna och skriva innan. För i så fall är det ju konstigt att jag sett mer teknik i förskolan?! Så teknik som ämne är något som eleverna jag träffat inte har fått ta del av än. Och den tekniska utrustningen som finns inom skolans väggar (så som dator och OH) blir därför inte medvetet teknisk för eleverna. Utan fungerar som de hjälpmedel de är.

I förskolan finner jag mycket teknik, både medveten och omedveten teknik. Det krävs att barnen är tekniska ute på gården, då de ska cykla, gunga och öppna grinden. Det finns teknik i sådant som Sofia och Sandra skrivit om innan, bland annat den klassiska tågbanan. I förskolan har min handledare dessutom ett större intresse att införliva teknik bland barnen. Det är en äldreavdelning jag har varit på. Barnen är 4-6 år och kanske är det det som underlättar och påverkar att min handledare tänker teknik när de ska arbeta med något. Förskolan tar dessutom hjälp av ställen som Baltazhar när naturvetenskap och teknik ska beröras bland barnen.

Teknik är roligt och det är verkligen något som jag tänker beröra oavsett om jag hamnar i förskola eller på skola. Jag kan se hur svenska, matematik och teknik som ämnen kan integrera med varandra för att skapa lärandetillfällen för elever.

Vi har varit på en givande dag med utomhuspedagogik. Tänk att det finns så mycket vi kan göra och upptäcka ute i naturen med barnen/eleverna. Även ganska komplicerade matematik- och naturvetenskapsuppgifter kan synliggöras med hjälp av naturen. Exemplet där pi tydliggörs med hjälp av kottar, där vi förstår att diametern och omkretsen har ett samband. Omkretsens kottar dividerat med diameterns kottar blir alltid cirka 3, oberoende av cirkelns storlek.

(Fler bilder hittar ni här)

Vi har sett att utepedagogiken konkretiserar ämnesteorin genom enkla medel. Utepedagogik som ämnesdidaktik är att föredra av flera anledningar. Manne Ryttman belyste även att barn som i klassrumsmiljön är okoncentrerade kommer mer i sin rätt i utomhusmiljön.

Teknik i förskola och skola.

Jag har nu besökt förskola och skola för att undersöka vilken teknikundervisning som förekommer.

När jag i skolan frågade hur läraren i år 3 jobbar med teknik fick jag ett nervöst skratt som svar. Hon vet att de bör jobba mer med teknik men att de inte gör det ändå eftersom de har många andra saker som klassen behöver jobba med. Teknik som eget ämne har inte eleverna förrän de når år 4. Klassen har en dator men den används mest av läraren och den står även bakom hennes skrivbord. Undantaget menar hon är elever som har dyslexi som därmed kan dra nytta av att använda sig av datorn i vissa uppgifter. Hon förklarar vidare att det visserligen finns bärbara datorer att låna men att klassen inte drar nytta av detta. Exempel på teknik jag ser eleverna i skolan använda är saxar, pennvässare, dator (på fritids) och miniräknare.

På förskolan använder barnen också teknik även om pedogerna inte heller där arbetar aktivt med just teknik. Vid uteleken ser jag teknik i form av cyklar, sparkcyklar, skottkärror, gungor med mera. Vid leken inomhus använder sig flera av barnet av klossar som byggs i höga torn. Några andra barn leker i dockvrån där de använder miniatyrer av många olika tekniska ting som till exempel spis, vagn, kaffekokare och så vidare. En annan grupp barn pysslar och gör påskkycklingar. De använder sig av de tekniska redskapen penna, papper och sax.

Reviderad lärandetillfälle förskola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga barnens intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta barnen få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med barnen likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi barnen få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som barnen väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom barnen får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Nedanstående begrepp vill vi belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast

Efter avslutat lärandetillfälle ska barnen ha kännedom om att
• Metall leder ström
• Plast isolerar ström

Vi vill att barnen ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för förskola uttrycks det att förskolan skall sträva efter att varje barn
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
utvecklar sin förståelse för… enkla naturvetenskapliga fenomen…
(Lpfö 98 s.9)

Mål att sträva mot utifrån kursplan, naturorienterade ämnen:
Eleven skall
– kunna utföra… experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet, (Skolverket http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3878&extraId=2087)
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
– utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena… elektricitetslära och magnetism,
(Skolverket, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3880&extraId=2087)

Reviderad Lärandetillfälle skola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga elevernas intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta eleverna få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med eleverna likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi elever få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som eleverna väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom eleverna får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Nedanstående begrepp vill vi belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast
Fria elektroner
Sluten strömkrets

Efter avslutat lärandetillfälle ska eleverna ha kunskap om att
• Metall leder ström
• Plast isolerar ström
De ska också ha kännedom om att
• De material som leder ström innehåller fria elektroner
• Det krävs en sluten strömkrets för att få lampan att lysa

Vi vill att eleverna ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för grundskolan uttrycks det att skolan skall sträva efter att varje elev
lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lpo 94 s. 9)

Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska… kunskapsområdena (Lpo 94 s. 10)

Mål utifrån kursplan, naturorienterade ämnen:
Eleven skall
– kunna utföra… experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet, (Skolverket http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=23&skolform=11&id=3878&extraId=2087)
Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven
– utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska begrepp inom områdena… elektricitetslära och magnetism,
(Skolverket, http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0809&infotyp=24&skolform=11&id=3880&extraId=2087)

Genomförande av lärandetillfällen i skola

Idag har vi (Sandra och Malin) varit i en 1:a och genomfört varsitt lärandetillfälle kring leda – isolera. Vi inledde med att samtala kring den färdigställda cartoonen med frågan, ”Vad får lampan att lysa?” Eleverna fick uppge hur de tänkte kring svaren och även uppge om de trodde att något var korrekt. Därefter visade vi testbrädan och förklarade sluten strömkrets, något som också illustrerades med hjälp av en tågbana och tåg, där vi själva agerade batteri och tåget fick symbolisera elektron. Då vi tog bort en del av tågbanan blev det tydligt att ”elektronen” inte kan färdas i luften, den behöver något som leder ström.

För att undersöka vad som kunde placeras mellan banankontakterna för att få lampan att lysa (leda strömmen) hade vi med oss eget material, vilket efter genomförda tester delades upp i två högar (ledare respektive isolatorer). Under alla tester repeterades det även om materialet leder eller isolerar ström och eleverna drog tidigt slutsatsen att metall leder ström. För att få lampan att lysa valdes därför i båda grupperna i första hand material med metaller och när exempelvis en bok skulle testas sa något att den är av papper och det leder inte ström. Slutligen fick vi en hög med saker som hade någon del av metall och en hög med övriga material så som papper, trä och plast. I samband med detta förklarade vi att metaller innehåller fria elektroner som göra att strömmen kan passera, något som de övriga materialen saknar. I den ena gruppen nämndes även att silver var den bästa ledaren.

Då det var dags för eleverna att hämta föremål som de trodde förde eller isolerade ström hämtade i stort sett alla föremål som såg ut att vara av metall och uppgav att det borde leda strömmen. Något som vi anser visar att de tog åt sig av genomgången, vilket också visar sig under utvärderingen.

Vår Cartoon.

(klicka på bilden för att förstora)

Reflektioner kring lärandetillfällen i förskolan 09-04-01

Nu har vi (Malin och Sandra) genomfört varsitt lärande tillfälle i förskolan med fyraåringar. Vi provar olika sorters material som vi har tagit med oss till förskolan. Vilka material leder ström respektive isolerar ström. Sedan delar vi in ledare och isolatorer i två olika högar.

Vilka material får lampan att lysa? Vi delar in ledare och isolatorer i två olika högar.

Vi upptäckte under lärandetillfället att många av barnen trodde att materialen som de provade på testbrädan innehöll ström. Några av barnen sa ”den har ström i sig” eller ”den har inte ström i sig”. Detta är något som vi hade arbetat vidare med om vi hade haft fler lärandetillfällen med barnen. Det flesta barnen använde ändå begreppen på rätt sätt ”den leder ström” eller ”den leder inte ström”. I den första gruppen höll en av oss materialet som barnen ville testa, då fick barnen vara mer passiva. I den andra gruppen fick barnen hålla i materialet själva som de testade. Det blev tydligt för oss att barnen blev mer engagerade och intresserade genom en sådan enkel sak att de fick vara delaktiga och hålla i materialen själva. Efter att barnen hade testat olika material som vi hade med oss fick de hämta eget material i rummet som de tror leder ström. Innan barnen gick i väg för att hämta eget material skulle vi sagt att de inte fick hämta sådant material som vi redan hade provat, då många av barnen hämtade till exempel en sax som vi redan hade testat.

Vi skulle haft med oss ett extra batteri för det började ta slut när vi hade den sista gruppen. När batteriet tog slut blev det tydligt för barnen att strömmen kommer från batteriet istället för materialen själva som några barn trodde.

Genomförande av Cartoon i förskola.

Förra veckan genomförde jag och Sofia våra lärandetillfällen - Cartoonen - i förskolan. Det har varit ett mycket intressant upplägg, att använda sig av Cartoonen och ämnet under tre olika tillfällen. Först med intervju, sedan lärandetillfälle och sist utvärdering. Det var dessutom givande att utföra detta under observation av Sofia, samt att observera henne. Det ger mycket att kunna samtala efteråt om vad som hände och belysa olika saker vi tänkte på, allt för att utvecklas till nästa gång. Intressant också att det denna gång var en student, och inte en handledare, som observerade.

Själva genomförandet gick över förväntan för min egen del. Jag var, precis som vi har förstått i kurslitteratur, lite oroad över om jag hade förstått den ämnesteoretiska delen rätt. Skulle jag kunna svara på barnens eventuella frågor? Det känner jag att jag kunde, så för både min del men också barnens del anser jag att upplägget var på lagom nivå. Det som jag fann svårt var att avgöra om barnen förstår begreppen material, ström, leda och isolera (det är bland annat detta jag ska utvärdera hos barnen imorgon). Men även om det tycks svårt att förstå barnens förståelse, har de i alla fall getts möjlighet att få höra orden i dess rätta sammanhang, vilket ger någon slags förförståelse inför kommande skolår.

Det är helt otroligt att se hur barn kan bli så fascinerade när lampan lyser!!! Det är ju självklart jätteintressant och kanske inte borde tas för givet... :)

Teknik i skola och förskola

Då jag nämnde att jag skulle studera tekniken i skolan (årskurs 1), fick jag till svar av läraren att den är minimal då eleverna till en början skall lära sig läsa, skriva och räkna. Teknik är något som kommer senare menade hon, (något som jag tycker är underligt då det är ett obligatoriskt ämne.) I det aktuella klassrummet har jag därmed funnit teknik i form av en dator som utifrån min uppfattning används av eleverna endast vid enstaka tillfällen och i form av mer självklara saker såsom saxar, pennor, pennvässare och liknande.

I förskolan anser jag att det är lättare att finna teknik i form av olika leksaker. Jag tänker bland annat på den klassiska tågbanan där vagnarna kopplas ihop med magneter. Då en flicka satt och lekte försökte hon sätta ihop vagnarna med magnetpolerna åt "fel" håll så att vagnen istället stöttes bort. Snabbt vände hon på vagnen medan jag försökte uppmärksamma detta ”fenomen” genom att visa att man kan flytta en vagn utan att röra vid den, något som inte direkt imponerade som jag trodde att det skulle göra. En annan sak som jag uppmärksammat där jag anser att tekniken blir väl synlig är ett kugghjulspussel. Det innebär att man skall placera kugghjul på olika sätt för att förhoppningsvis få alla att snurra genom att endast snura på en. Jag tycker det är roligt att observera barnen då de försöker lösa just detta och hur de placerar om och lägger till kugghjul för att lyckas. På förskolan förekommer också tekniken i mer självklara former så som pennor, saxar och liknande.

Intervju i förskolan inför sammanställningen av vår Cartoon

Jag har intervjuat nio barn enskilt i åldern 4 år på en förskola i Skövde. Jag ställde också frågan ”hur får man lampan att lysa?”. Jag hade med mig testbrädan (som ni kan se nedan) vid intervjun. När jag fick reda på att barnen jag skulle intervjua bara var 4 år blev jag osäker på om frågan skulle vara för svår. När jag intervjuade första barnet ställde jag frågan direkt men med resten av barnen inledde jag samtalet med att fråga om det var något de kände igen på testbrädan. Det gjorde att det blev en mjukare start på samtalet som jag sedan ledde in på vår fråga.

Några svar som jag fick under intervjun är:

”Sätta i den i hålen där uppe (pekar på eluttaget). Man kan skruva på den”.
”Sladdar som man skruvar på”.
”Trycka på en knapp”.
”Om man har en sladd och trycker lite. Trycka och snurra lite”.

Även fyraåringar har många erfarenheter av lampor :). Jag undrar om snurrandet kommer från erfarenheter av adventsljusstakar och julgransbelysningar. Det blir en utmaning vid lärandetillfället då vi ska prata om vilka material som leder respektive inte leder ström och i sin tur får lampan att lysa. Det var svårt att med hjälp av frågan komma in på olika material som leder ström.

Lärandetillfälle Cartoon Skola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga elevernas intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta eleverna få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med eleverna likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi elever få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som eleverna väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom eleverna får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Begrepp som vi vill belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast
Fria elektroner
Sluten strömkrets (illustreras med hjälp av ritningar, exempelvis på whiteboard)

Vi vill att eleverna ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för grundskolan uttrycks det att skolan skall sträva efter att varje elev
lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra (Lpo 94 s. 9)
skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola
känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska… kunskapsområdena (Lpo 94 s. 10)

Lärandetillfälle Cartoon Förskola

Vi inleder med att visa Cartoonen och pratar om vad det står i de olika pratbubblorna. Detta för att inleda experimentet och fånga barnens intresse och nyfikenhet.

Material som vi tar med:
Magnet
Gem
Papper
Sten
Trä
Sax
Pinne
Halsband
Bok
Suddigum
Spik
Skruvmejsel
Bläckpenna
Blyertspenna
Koppartråd

Låta barnen få testa de olika materialen och dela upp dessa i två högar. En hög med material som leder ström och en hög med material som inte leder ström (isolerar). Sedan diskuterar vi med barnen likheter med materialen i högarna, samt skillnader på materialen mellan de två olika högarna. Vidare kommer vi då att belysa ord som metaller, plast och sådant som är specifika för det.

Därefter låter vi barnen få leta saker i närmiljön som de tror leder eller inte leder ström. Detta blir som en utvärdering då vi kan komma att se vilka material som barnen väljer att testa. Vår förhoppning är att eftersom barnen får välja material, svarar om de tror att det kommer att leda ström eller inte samt varför.

Mål
Begrepp som vi vill belysa under ”genomgången”:
Leda – isolera
Metall
Plast

Vi vill att barnen ska förstå att vissa material leder ström och andra gör det inte. I läroplanen för förskola uttrycks det att förskolan skall sträva efter att varje barn
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld
utvecklar sin förståelse för… enkla naturvetenskapliga fenomen…
(Lpfö 98 s.9)

Intervju med testbräda.

Jag har ställt frågan "Vad får lampan att lysa och varför?" i år 3 i skolan. I vissa fall ställde jag följdfrågor för att ta reda på hur de tänkte. Jag fick svar som t.ex.:

"Magnet tror jag... Kanske metall, eftersom det sitter ju metall på andra ställen också."

"Kanske om man sätter ihop dem två (pekar på banankontakterna)."

"Sätta ihop dem två eftersom strömmen ska ge emellan, det ska bli kontakt emellan."

"Man kan sätta gemet emellan."

"Man stoppar in dem (banankontakterna) i hålen här (hål i lampans fäste). Om det inte är rätt skulle jag gissa på någon av de fyra hålen här (visar spikhålen i träbrädans kanter)."

Jag märkte att det var många som visste att man kan sätta ihop banankontakterna för att få lampan att lysa. En av de intervjuade eleverna förklarade att de hade varit på "Exprimentum" där det funnits en liknande uppgift för dem att lösa. Detta tror jag i många fall påverkar deras svar. Däremot var det bara just denna elev som också hade en förklaring till varför och inte bara att lampan lyser genom detta tillvägagångssätt. Detta hoppas jag ändra på genom min kommande lektion!

Förkunskapsfråga med barnen.

Precis som Sandra så har jag också varit i förskola och frågat barn om testbrädan och hur vi kan få lampan att lysa. För att inte komma ifrån vårat område - materia - ställde jag följande frågeställning " Man ska kunna sätta något mellan banankontakterna för att få lampan att lysa, vad kan det vara?". Jag frågade enskilt nio femåriga barn och jag fick många härliga svar så som:

"Ett äpple, eller kanske en lapp. Det är ström som brukar få lampor att lysa. Ström är ljussken, fast det är bara luft som lyser."

"Kanske någon tråd, en sån gul." (syftar på de gula sladdarna på testbrädan)

"En magnet"

"Sladdar, elkablar eller vanliga sladdar. Det här kommer att bli svårt!"

"Man kan snurra på lampan." (Måhända inspirerat från adventsljusstakarna? :)

"Man kan sätta ihop banankontakterna eller lägga ihop lampan och batteriet."

Det är otroligt intressant att fråga barn om deras tankar kring olika fenomen. Något jag uppskattar mycket med barn är deras lösningar och tolkningar av världen eftersom det mer eller mindre alltid blir logiska svar, men som inte ännu är påverkade av hur saker och ting "egentligen" är. Det ska bli spännande att få komma ut och göra experimentet med barnen och jag är nu i full gång med att själv skapa förståelse och kunskap. Allt för att möta barnens eventuella svåra frågor!

Testbrädan.

För att ge Er läsare mer förståelse kring vad vi sysslar med så får Ni här en bild på den testbräda (som vi själva gjort) som vår Cartoon mer eller mindre bygger på. Det är alltså rätt sorts material mellan banankontakterna (som får lampan att lysa) som efterfrågas.

Bearbetning av facklitteratur kring vårt valda område

För att skapa ytterligare förståelse kring vårt valda område kommer vi här att presentera det vi finner av intresse att belysa inför våra kommande lärandetillfällen med elever/barn. Vårt tilldelade område är materia och vi har valt att inrikta oss på leda och isolera i samband med sluten strömkrets.

Allmänt kring vårt område:

• Allting som finns i hela universium är materia, alltså allt från stora stjärnor till små dammkorn. (Cooper, Materia, 1992)
• Till skillnad mot materia så förklaras material som ett ämne som en sak är gjort av, exempel på detta är sten och trä. (Wetter, Viktiga ord i no och so, 2007)
• Olika material leder ström olika bra. Om ett material, exempelvis ett äpple, inte får en lampa att lysa (likt vår testbräda) så innebär det att äpplet är en bra isolator. Tänds däremot lampan, så betyder det att äpplet leder elektricitet. (Dannecker & Rieger, 99 roliga experiment, 2000)
• En glödlampa har en tunn glödtråd inuti sig som blir väldigt het. Den elektriska kraften pressar ström genom tråden så att den blir varm och börjar glöda. Glödtråden formas i spiralform, eftersom detta ger mer tråd på lite utrymme, som ger mer ljus. En fråga vi ställer oss är om en 60 W lampa har längre snurrad tråd än en 20 W lampa, och därför ger kraftigare ljus? Tråden blir oerhört varm och det som hindrar den från att brinna upp är gasblandningen som finns i lampan. (Parker, Vardagssaker & hur de fungerar, 1992)
• Genom tidiga experiment har det framkommit att metaller är bra ledare av elektricitet. Grafiten i blyertspennan och vissa former av kol leder ström däremot så är läder, aska och hår isolatorer. Torkade grönsaker leder inte ström och vi ställer oss då frågan om huruvida exempel en färsk gurka leder ström? Och om detta i så fall har med vattenmängden att göra?

Historiskt perspektiv:

• Galvani dissekerade en groda och märkte att benet på grodan ryckte till när skalpellen kom nära nerverna. Han trodde att det fanns elektricitet i grodans muskler och kallade det för animalisk elektricitet. (Parker, Elektricitet, 1994)
• Under samma tidsperiod som Galvani var verksam gjorde Volta en "elektrofor" vilken genererade laddningar. Senare blev hans experiment känt som Voltas stapel. Till skillnad mot Galvani ansåg Volta att elektricitet uppkom genom kontakt mellan metaller, metallisk elektricitet. (a.a.)
• Forskare kom sedan fram till att vissa material leder elektriska laddningar och att vissa material har brist på den ledande förmågan. Den ledande förmågan i olika material har med atomernas uppbyggnad att göra. En elektrisk ström innebär rörelse hos elektroner och material som exempelvis metaller, har fria elektroner som alltså är rörliga och ger därmed elektrisk ström (med koppling till bland annat batteri). (a.a.)

1 kommentarer:

Anna-Stina sa...

Det var nog inte skalpellen som påverkade grodlåren utan Galvani hade också en slags elektrisk apparat, som han skulle demonstrera för sina elever. Apparaten fanns bredvid grodlåren och när apparaten alstrade gnistor så reagerade grodlåren på de elektriska urladdningarna. galvani fanns så småningom att om han vidrörde låren med två olika metaller så fick han samma reaktion på grodlåren.
I voltas stapel fanns det ett fuktigt material, så som tyg/papper som bidrog till att metallerna reagerade med varandra. Detta har säkert krister redan sagt (om ni frågade förstås)

Planering.

v. 8
Introduktion samt handledning examinationsuppgift 1
Tillverkning av testbräda
v. 9-10
Cartoon- intervju på två förskolor och två skolor. Intervjuerna redovisas på bloggen vid mån av tid.
Seminarium kring bedömning och utvärdering där mål för uppgiften diskuteras.
Handledning med Krister.
v.11
Bearbetning av facklitteratur kring vårt område.
v.12
Planera lärandetillfälle förskola och skola.
v.13
Didaktisk handledning med Anna-Stina.
v.14 och v. 16
Genomförande av lektion/lärandetillfälle. (Beroende på när handledarna har möjlighet.)
Återbesök efter lärandetillfället.
v. 17
Redovisning

Sammanfattning från handledning med Krister.

Krister förklarade på handledningen att material som leder ström har väldigt löst bundna elektroner i yttersta elektronskalen, s.k. fria elektroner. Exempel på ett material med löst bundna elektroner är koppar och järn. Silver är det material som leder bäst. Material som å andra sidan har få lösa elektroner leder därför inte ström särskilt bra. Exempel på sådana material är glas och keramik.

Genom batteriets engergi "puttas" elektronerna framåt i kretsen och vi får ström. En idé vi fick för att synliggöra för barnen hur detta fungerar är att bygga en bana där vi kan putta kulor som då symboliserar elektroner. Först har vi tänkt att visa hur kulorna går runt i denna slutna strömkrets, sedan hur kulorna stoppas när banan är bruten. Vi har då tagit bort en bit i banan och satt dit ett stopp som gör att kulorna åker tillbaka igen. Energin som annars fås från batteriet symboliseras genom pedagogen som puttar kulorna framåt i banan.

Krister beskrev även hur elektronerna genom att skapa friktion får lampan att lysa. Friktionen som skapas av att elektronerna krockar, "knör" och gnids mot varandra gör att tråden i lampan blir varm och börjar glöda. Olika materia gör att elektronerna har olika lätt att ta sig fram.

Handledningen gav mycket användbar information samt väckte nya tankar kring ämnet som sporrade oss att ta reda på mer kring vårt område. Mycket av det Krister sa var en repetition av det vi i vår egna skolgång fått lära oss men det hela tydliggjordes på ett konkret och för oss användbart sätt.

Fantastiska tankar

Då jag ställde frågan "Hur får man lampan att lysa?" (på en testbräda bestående av ett batteri, sladdar med banankontakter och en lampa), till elever i årskurs 1, blev jag imponerad över vilka tankar eleverna uttryckte. Utan att röra vid testbrädan fick de tid att fundera ut ett svar och jag såg hur flera av dem riktigt koncentrerade sig för att formulera en möjlig lösning. Ett urval av svaren var:

• "Man trycker på lampan."
• "Göra någonting med sladdarna, det kanske är fel på dom."
• "Sätta ihop dom." (Banankontakterna)
  
• "Den måste ha kontakt från ett sånt." (Pekar på ett vägguttag.)
• "Man vrider på den." (Banankontakten)
• Sätt banankontakterna i hålen som finns i lampans fäste. "Dom passar ju där och strömmen går in där."

Dock uppmärksammade vi i gruppen att vi kom ifrån området materia något, avsikten är ju att ta reda på vilka material som leder respektive isolerar ström. Något som kommande intervjuare skulle ha i åtanke.

Bedömning.

I gruppen diskuterades först bedömning överlag och vi kom fram till att det är viktigt att samtala med eleverna under arbetets gång. Genom att ställa väl formulerade frågor ges eleverna möjlighet att bygga vidare på den kunskap de redan har samtidigt som läraren får en chans att bedöma eleverna. Väl formulerade frågor tror vi även ger elverna motivation i arbetet.

Utöver utvecklingssamtal en gång per termin tycker vi att det bör förekomma fortlöpande diskussioner kring elevens utveckling mellan elev och lärare. Viktigt är att dessa samtal ska kännas positiva och utvecklande för eleven. Samtalen blir en typ av formativ utvärdering som Andersson (2008) talar om. Vi anser likt författaren att genom till exempel frågor och samtal med eleven märker läraren om eleven är redo att ta nästa steg i sitt kunskapande. Den formativa utvärderingen blir även viktig då den blir en hjälp för läraren i den summativa utvärderingen.

Projekt- Materia
I vårt projekt vill vi att barnen och eleverna ska känna till begrepp som:

• Leda
  
• Isolera
• Material
• Ström
• Batteri

Vi har tänkt utvärdera vårt arbete genom att ställa kriterifrågor. Anna-Stina Ahlrik (3/3-09) beskrev kriteriefrågor som frågor som visar att eleven fått förståelse för helheten och själva ser ett sammanhang i undervisningen.

Exempel på fråga som vi kan tänkas ställa: Varför lyser lampan när man sätter en spik mellan banankontakterna men inte när man sätter ett papper där emellan?

Undervisning, etik, samhälle

I undervisningen, när vi diskuterar växthuseffekten med eleverna är det av vikt att det anknyts till deras vardag som med exempelvis sopsortering. Tas det upp stora ämnen som behandlar världsproblematik kan eleverna bli allt för uppskrämda då det är allt för abstrakt och svårt för dem att koppla till sig själva. Det är även viktigt att göra klart för barnen/eleverna att det är människan som gör påverkan på naturen och att vi har ett gemensamt ansvar för våra handlingar – alla kan göra något!

När ny teknik utvecklas görs det efter ett behov och då fokuserad behovet i första hand i stället för konsekvenserna. När det väl har kommit till konsekvensen är det inge som vill stå till svars. Även mindre blir det då det ofta är många inblandade och då lättare att skylla ifrån sig och avstå från ansvaret. Delat ansvar – inget ansvar! (Ginner 1996). Vidare nämner författaren att det är viktigt med stor teknisk kunskap för att kunna motsätt sig mot de tekniska frågorna. Genom att eleverna får denna kunskap fylls klyftan mellan allmänheten och experterna. Kunskapen om miljöhot och mot människan ger ett djupare bidrag till inflytelse.

Något som Susanne Klaar belyste på föreläsningen Etik i naturvetenskap 090224 och som vi i gruppen vill använda oss utav när vi väl börjar arbeta är användningen av värderingsfrågor/övningar i undervisningen då vi anser att detta skapar ett underlag för diskussioner och värderingar, där allas tankar kommer till tals. Det är viktigt att börja med denna form tidigt för att utveckla deras självständighet och att de vågar vara sig själva och stå för sina åsikter. Vidare tog Klaar (2009) upp, och som vi tog fasta på, att det inte alltid ska letas efter det etiska i det innehållet man valt utan att man har det etiska som utgångspunkt till val av innehållet.

Andersson (2008) menar att skolan idag delar upp ämnena var för sig, olika delar av samma ämnen vilket leder till svårigheter för eleverna att se sammanhanget, helheten av ämnet. Vi i gruppen är överens om att vi vill arbeta ämnesövergripande i framtiden då dessa ämnen ligger så pass nära varandra. Detta för att skapa helheten för eleverna.

Vi vill lära eleverna tänka kritiskt och långsiktigt kring ämnena då de är våran framtid och där de är med och påverkar den!!

Vad får lampan att lysa och varför?

Vår frågeställning är "Vad får lampan att lysa och varför?". Vi har ämnet materia och har valt att avgränsa oss till vilka material som leder alternativt isolerar ström.

Frågor och tankar som vi har inför handledningstillfället den 5/3 är:

• Vilka material leder ström och varför?
• Viktiga begrepp inom det valda området (Ampere, Volt, Watt etc.).
• Historiska perspektiv.

Ämnesteori vs. ämnesdidaktik

Artikeln är skriven i samband med att Nya Zeeland vill gå mot att kvalificera sin utbildning för lärare i tidiga åldrar. Med vidare fokus på de naturvetenskapliga ämnena. Garbett (2003) bygger sina reflektioner och analyser på en studie gjord med enbart kvinnor som är under pågående lärarutbildning. Genom studien har författaren upptäckt att studenterna har bristande ämneskunskaper inom naturvetenskapliga ämnen. Studenterna är själva inte medvetna om deras bristande kunskaper, 75 % av lärarstudenterna trodde att de hade bättre ämneskunskaper än vad de i själva verket har. Detta är något som i sin tur kommer att påverka de möjligheter till lärandetillfällen som ges för eleverna. Eftersom studenternas själva har begränsade och/ eller negativa erfarenheter av naturvetenskapliga ämnen så har de inte kapacitet att själva upptäcka. Den negativa inställningen kan leda till att undervisningen inte blir så bra som den kan samt att lärarens förhållningssätt till ämnet speglar sig hos eleverna. Om ämnesteorin saknas försämras lärarstudenternas möjligheter att ställa välformulerade didaktiska frågor till eleverna. Enligt Garbett (2003) bör lärarens roll vara att handleda och utmana eleverna. Studien visade att på grund av bristande ämneskunskaper riskerar lärare att lära ut fel. Därför är det bättre att som lärare ta reda på rätt svar tillsammans med eleverna. En annan konsekvens som bristande ämnesteori kan leda till är enligt Garbett (2003) att läraren tar mest tid i klassrummet eftersom hon/han inte vågar släppa in eleverna i en diskussion. Läraren möter då inte elevernas kunskaper utan planerar undervisningen utifrån sig själv. Genom att läraren har insikt i elevernas förförståelse och förkunskaper kan läraren med sin goda ämnesteori lägga den kommande undervisningen på rätt nivå för varje elev. Vi tänker då på den proximala utvecklingszonen som är av stor vikt för elevers lärande.

Efter seminariet kan vi se både skillnader och likheter mellan den artikel vi läst och Yoon & Ariri Onchwari (2006). Till skillnad mot Garbett (2003) som mer beskriver vikten av ämnesteori så utgår Yoon & Ariri Onchwari (2006) från ämnesdidaktiken. Eleverna ska vara utgångspunkten. Skillnaden som vi kan se mellan de båda artiklarna kan bli frågorna Hur vi ska undervisa kontra Vad vi ska undervisa. Yoon & Ariri Onchwari (2006) menar att miljön är av stor vikt samt att undervisningen ska utgå från närmiljön. Läraren ska tillsammans med eleverna arbeta fram svaren. Rollen blir att föra diskussioner med frågor i processen. Detta ser vi som en likhet till den inställning vi har läst i Garbett (2003). Under seminariet beskrevs de fem faserna som kan ligga till grund för undervisningen. De är engagera, förklara, utforska, utvidga samt utvärdera. Det är också viktigt att ha kunskaper om barns utveckling och lärande samt förståelse för deras hemmiljö. Yoon & Ariri Onchwari (2006) förklarar att det är viktigt att ta hänsyn till elevernas olika lärstilar, alla lär sig olika saker vid samma lärsituation, därför bör eleverna exempelvis få olika experiment.

För att kunna ställa utmanande frågor till eleverna som främst Yoon & Ariri Onchwari (2006) betonar så behövs ämnesteorin som Garbett (2003) förespråkar. Vi vill ställa utmanande frågor som grundar sig i ämnesteori men vi är också medvetna om miljöns och ämnesdidaktikens roll i elevernas lärande. Därför anser vi att som blivande lärare kan vi arbeta vidare utifrån båda artiklarnas teorier.

Litteraturseminarie kring begrepp.

Ämnesdidaktik/ämnesteori:

Sjöberg (2005) menar att ämnesdidaktik är en bro mellan ämnet och pedagogiken, det är en del av den generella pedagogiken. Vår grupps syn på ämnesdidaktik är sättet att lära ut ämnesteorin då pedagogen bör utgå från de didaktiska frågorna; Vad, Hur, Varför och för Vem. Pedagogen ska skapa möjligheter där eleverna själva ska kunna integrera kunskaper från olika ämnen för att bilda sig en helhetsuppfattning av omvärlden (Andersson 2008). Enligt Andersson (2008) måste det finnas en växelverkan mellan delarna och helheten i undervisningen för att eleverna ska få de bästa möjligheterna av lärande. Om pedagogen undervisar i stora helheter kan det resultera i att eleverna endast får en ytlig kunskap och om pedagogen fördjupar sig allt för mycket i delarna blir det svårt för eleverna att se större sammanhang, helheten. Lpo 94 menar att elever ska ges möjlighet till nyfikenhet, lust att lära och tilltro till sin egen förmåga vilket är frågor som måste beaktas vid ämnesdidaktiken.

Vi anser att ämnesteori handlar om innehållet, själva fakta, i ämnet, Andersson (2008) säger att teorin ska förklaras och förutsägas och inte läsas in som ett faktum. Ämnesdidaktiken är hur människan använder sig av ämnesteorin, anser vi som grupp.

En fråga vi ställde oss under seminariets diskussioner var: Vad händer med ämnesdidaktiken när vi integrerar olika ämnen? Hur benämns då didaktiken?

Naturvetenskap/teknik:

Ginner (1996) beskriver skillnaden mellan naturvetenskap och teknik där naturvetenskapen ställer frågan: Varför är det så här? Medan tekniken ställer frågan: Hur får det att fungera? Vidare beskriver Ginner (1996) att teknik är det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning. Författaren förklarar även kortfattat att: Naturen är naturgjord och tekniken är människogjord (Ginner 1996 s.27) samt att tekniken även kan ses som tillämpning till naturvetenskapen. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskapen bidrar med att forma våra värderingar och attityder medan tekniken handlar om att bemästra dem i praktiken. Sjöberg (2005) förklarar att naturvetenskap beskriver naturen och världen runt omkring oss.

Lpo 94 beskriver att som mål i grundskolan ska elever ges möjlighet att känna till förutsättningarna för en god miljö samt att de förstår grundläggande ekologiska sammanhang. De ska också bilda sig ett miljöperspektiv så att de kan ta ansvar för och inneha ett personligt förhållningssätt till sin närmiljö. Mer kopplat till teknik förklarar Lpo 94 att undervisningen ska klarlägga för samhällets funktioner.

Lpfö 98 förklarar att förskolan ska fästa stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Även här ska ett ekologiskt förhållningssätt främjas samt förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp.